Metalmusikens uppkomst – del 3

Den publik som fanns kvar och inte alienerades av de extrema avstickare som följde metal musiken, följde efter uttåget som skapades av grungerörelsen under det tidiga till mitten av 1990-talet. Uppkomsten av Grunge signalerade varseln av hair metal och leddes av banden Nirvana, Soundgarden och Alice in Chains som alla kom från Seattle. Grunge plockade upp där hair metal lämnat, en förenklad musikalisk approach, men i jämförelse slutade det där. Det teatraliska och de optimistiska ämnen i texterna ersattes med en avskalad, progressionsdriven tagning som parades ihop med texter besatta av tvång och fasa.

Splittringar

Sammanfallande med den globala lågkonjekturen svängde grungen upp med massorna som predikade om förtvivlan. 1990-talet såg också en hel del kaos för några av de mest framgångsrika inom metal. Rob Halford lämnade plötsligt Judas Priest 1992 vilket skapade en utökad period av dvala. 1993 lämnade sedan Bruce Dickingson bandet Iron Maiden som fortsatte med ökad irrelevans. De ovannämnda vänder sedan med Metallica och Megadeth som fortsätter in i mitten av 1990-talet med liknande releaser till sina komersiella genombrott. Med dessa originella metal band döda var såg inte framtiden för Heavy metal så ljus ut alls, för omvärlden såg det ut som att denna genre var helt död. Men tack och lov så finns det alltid någon under ytan.

En ny evolution

Under 1990 talet svävare Heavy metal i osäkerhet medan gruge och alternativ rock dominerade listorna, ironiskt nog var denna osäkerhet egentligen en välsignelse som var väl dold. Trots att massorna övergav Heavy metal så stannade de inbitna fansen kvar, lika lojala som alltid väntade de på nästa evolution av denna genre. Lyckligtvis gillade metalbanden den ökade frihet de hade att anamma nya och okonventionella vägar. Lämnade till sina egna tillgångar exploderade många av de originella och avant-garde tolkningar upp på scenen, Symphonic, Folk Progressive Death, Technical Death och så vidare. Som bevis till den globala ökande spridningen var de nordiska länderna epicentrum för denna kreativa svallvåg.

Nordiska toner

Ledda av de svenska In Flames, Opeth och Therion, de finska Nightwish och Children of Bodom och norska Dimmu Borgir tryckte dessa akter på de konceptuella gränserna av Heavy metal till nya extremiteter. Den kollektiva framgången av dessa underjordiska band bekräftades den bestående vädjan, driven av lojaliteten till sina fans. Det kan hända att dessa framgångar var vad som ledde till återföreningen av Iron Maiden, Judas Preist och till och med Back Sabbath. Dessa återkallade sina klassiska upplägg vid olika punkter under 2000-talet. Heavy metal höll sig själv som ett fenomen även utan mainstream stödet. Än idag är Heavy metal en högt föränderlig och utvecklande musikgenre som varierar och växer. Musiken misstas ofta som punk eller hårdrock och det kan vara ett ämne som leder till många diskussioner, genren är svår att definiera men man vet vad det är när man hör den. Även om det finns underkategorier som utvecklas, så räknas det hela in till Heavy metal, en genre som inte visar några tecken på att sakta ner till utveckling utan fortsätter växa sig större.

Comments are closed.